Vad är på gång inom vård och omsorg?

Årets tredje nyhetsbrev innehåller intressanta nyheter som  publicerats under de senaste veckorna.

Brister i introduktionen – en dyr affär för kommunerna

Vision Pressmeddelanden, 2015-02-02
Dålig introduktion för nyanställda bidrar till högre personalomsättning och sämre trivsel. Det framgår av ny undersökning från Vision. Sveriges kommuner, landsting och regioner har stora pengar att tjäna på att satsa på sina nyanställda. – Vi kan se att bland våra medlemmar som har fått en planerad introduktion, så trivs många fler bra på sitt jobb. De tycker att de har en bättre balans mellan arbetsliv och privatliv och de upplever inte heller arbetsbelastningen som lika hög.

Rehabilitering är mycket mer än bara träning

Aktuellt om Vetenskap & Hälsa Äldre, 2015-02-02
Många har fortfarande inställningen att rehabilitering är detsamma som träning, men det handlar om så mycket mer. – Vårt arbete i rehabiliteringsteamet är framför allt att visa på möjligheterna och inte låta funktionsnedsättningen bli ett hinder, säger Jan Lexell som är professor och överläkare vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus.  Målet för all vår rehabilitering, oavsett vilken skada du har, är att hitta tillbaka till det som är viktigt för dig i livet, säger Jan Lexell. Det handlar om vad du gör i din vardag, dina relationer, arbete och fritid.

Vara aktiv i vardagen nyckeln till hälsa

Aktuellt om Vetenskap & Hälsa Äldre, 2015-02-02 
Med åldern fungerar kroppen lite sämre än tidigare. Har du en funktionsnedsättning blir det ofta ännu mer påtagligt eftersom marginalerna är mindre. Livsstilsförändringar och hjälpmedel anpassade till din funktionsnedsättning kan då hjälpa dig till ett bättre liv. Frågorna forskarna ställer sig är vilka faktorer som är viktiga för en god hälsa och hur rehabiliteringen bör utformas för olika funktionsnedsättningar – medicinsk behandling, träning, kost, boendemiljön, hjälpmedel, social samvaro m.m. Ett helhetstänkande är viktigt.

Hälsoärende och process-id – Förutsättningar för en sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation kring individanpassade processer

Socialstyrelsen Nya Publikationer, 2015-02-03
Socialstyrelsen har under 2014 fått i uppdrag att beskriva de rättsliga, begreppsmässiga och praktiska förutsättningarna för att hålla samman vård- och omsorgsdokumentation kring en vård- och omsorgstagares individanpassade processer med hjälp av ett process-id. Resultatet i rapporten ska användas för att enhetligt beskriva förutsättningarna för att organisationer och verksamhetsprocesser ska fungera i samverkan kring vård- och omsorgstagaren.

Blodtrycksfall vanligare vid demens

Demenscentrum Senaste Nyheter, 2015-02-03
Högt blodtryck i medelåldern ökar risken för demenssjukdom. Ny svensk forskning tyder på att även blodtrycksfall kan vara en riskfaktor för demens. Resultaten visade knappast överraskande att blodtrycksfall, till exempel efter att en person reser sig upp, blir vanligare med åren. Särskilt vanligt var det bland äldre med minnesrelaterade problem eller sjukdomar. 24 procent av dem som utvecklade mild kognitiv svikt (lindrigare minnesstörningar) drabbades av blodtrycksfall. – Detta ska jämföras med att förekomsten av blodtrycksfall hos dem över 60 år, som inte har en mild kognitiv svikt eller symtom på demens, ligger på 16 procent

Mindre aktiv på grund av rädsla för fall

Aktuellt om Vetenskap & Hälsa Äldre, 2015-02-03
En funktionsnedsättning kan göra att risken för fall ökar med åren. Få får allvarliga skador men rädslan i sig kan vara mycket begränsande och göra att du inte längre vågar vara lika aktiv som förr. I den största studien hittills har forskare vid Lunds universitet studerat fall och fallrädsla hos äldre med postpolio. – Vi vill bättre förstå hur fallrädslan påverkar vardagen och livssituationen. Vi vill också se vilka strategier de som klarar sig bättre använder sig av. För att kunna ge ett bra stöd i vardagen tror vi att det är viktigt att skräddarsy rehabiliteringen för varje individ.

FN riktar hård kritik mot Sveriges kränkning av barnens rättigheter

DN Debatt, 2015-02-04
Barn får inte komma till tals och de har svårt att få upprättelse när de kränks. FN:s barnrättskommitté lägger i dag fram sina rekommendationer för hur Sverige ska rätta till bristerna. Barnrättsorganisationer pekar på sex punkter som måste förbättras.
1. Lyssna på barn och unga och ge dem verkligt inflytande
2. Satsa på utbildning av professionella
3. Säkerställ att barn kan få upprättelse när rättigheterna kränks
4. Sätt särskilt fokus på barn i de mest utsatta situationerna
5. Avskaffa postnummerlotteriet om hur barns rättigheter efterlevs
6. Se till att biståndet lever upp till barn-konventionen

Regeringen tillsätter kommission för jämlik hälsa

Vårdförbundet Vårdfokus, 2015-02-05
Det ska tas fram kommittédirektiv och utses deltagare till den kommission för jämlik hälsa som Socialdemokraterna redan i valrörelsen lovade att tillsätta om man vann valet.
Som en förberedelse samlade socialdepartementet i går folkhälsoexperter och företrädare för myndigheter, näringsliv och civilsamhället till en temadag. Inom en generation vill regeringen få bort de hälsoklyftor som går att påverka.

Första generationen äldre med utvecklingsstörning

Aktuellt om Vetenskap & Hälsa Äldre, 2015-02-05
En stor grupp människor lever idag ett långt liv med någon form av utvecklingsstörning. Nu pågår den första studien någonsin om hur de mår och om behovet av äldreomsorg ser annorlunda ut för den som har en utvecklingsstörning. – Äldre med utvecklingsstörning har samma rätt till stöd som alla andra, men idag är inte äldreomsorgen anpassad till det vårdbehov som äldre med utvecklingsstörning har, säger professor Gerd Ahlström.
Även inom forskningen behövs det mer kunskap om hur det är att åldras med en utvecklingsstörning. Gerd Ahlström leder en stor studie som omfattar samtliga personer med utvecklingsstörning över 55 år i Sverige.

Kvalitetsindikatorer för måltidsmiljö i särskilt boende och dagverksamheter

Äldrecentrum Nyheter, 2015-02-05
Måltidsmiljön handlar om det vi äter, rummet vi befinner oss i och människor vi möter. Hur kan måltidsmiljön i särskilt boende för äldre följas upp och förbättras?  Anja Saletti har varit ledare för projektet med målet att föreslå indikatorer för måltidsmiljö för äldre som har insatser enligt socialtjänstlagen i särskilt boende.– I det särskilda boendet ses det egna rummet som en hemmiljö, men matsalen är gemensam och ses oftast inte som det egna hemmet. Det är ofta personalen som styr måltidssituationen och inte individen. Socialstyrelsen arbetar nu vidare med indikatorerna. Ett mål för framtiden är att indikatorerna ska kunna följas upp i brukarundersökningen.

Gruppbostäder brister i jämlika levnadsvillkor

Föräldrakraft Nyheter, 2015-02-09
IVO, Inspektionen för vård och omsorg har kommit med en ny rapport som handlar om gruppbostäders brister gällande levnadsvillkor. En tredjedel av Sveriges gruppbostäderär samlokaliserade med andra verksamheter. Avdelning mitt som bla har tillsynsanasvar för Uppsala, Gävleborg och Dalarnas kommun har granskat hur insatsen bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna fungerar i praktiken. Personer som får boende via LSS har rätt till att leva som alla andra och att personer med funktionsnedsättning får bo tillsammans med äldre och dementa bör undvikas.

Ny överenskommelse för god kvalitet inom socialtjänsten

SKL Nyheter, 2015-02-10
Sveriges Kommuner och Landsting och staten har träffat en ny överenskommelse om stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten. Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting har sedan 2011 tecknat årliga överenskommelser om nationella insatser för att stödja en strategisk utveckling inom socialtjänstens område. Den nya överenskommelsen gäller för 2015. – Det är viktigt med en väl utvecklad samverkan mellan staten och kommunerna om vi ska uppnå en god kvalitet i socialtjänsten säger Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting.

Uppföljning angående kommunernas tillgänglighetsarbete

Myndigheten för Delaktighet, 2015-02-10
Årets kommunuppföljning är på gång. Enkäter med frågor om hur man bedriver sitt tillgänglighetsarbete har skickats ut till samtliga kommuner samt till kollektivtrafikmyndigheter. Myndigheten för delaktighet följer sedan 2013 upp kommunernas och de regionala kollektivtrafikmyndigheternas arbete med tillgänglighet.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *