Omvärldsbevakning december

Kameror hos äldre funkade bra

Projektet, där fem äldre i Skövde har fått prova att ha en kamera i sovrummet istället för att få besök av omsorgspersonal på natten, har slagit väl ut. Både de äldre, personalen och anhöriga är positiva. Läs mer om detta och andra intressanta nyheter i nyhetsbrevet från vård- och omsorgsförvaltningens strategiska omvärldsbevakning.

Om du känner till relevant information i omvärlden som du tycker är intressant och vill delge vänligen kontakta: Marie Christiansen- Processledare för Omvärldsnätverket marie.christiansen@helsingborg.se

Här kan du läsa om vilka bevakarna är och om hur vi arbetar med omvärldsbevakning.

Patientnytta och integritetsrisker måste hanteras tillsammans

Myndigheten för vårdanalys Pressmeddelanden, 2016-12-01  

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har publicerat en kartläggning över nyttan och integritetsriskerna med användningen av digitala hälsouppgifter, till exempel elektroniska journaler och register. Vårdanalys konstaterar att nyttan och riskerna behöver diskuteras och värderas tillsammans för att utvecklingen på området ska kunna gå framåt. Det är också nödvändigt med lösningar som gör att människor kan känna tillit till användningen av deras digitala uppgifter.

Tänk på kundens behov innan du tänker på lösning

Kvalitetsmagasinet Kundfokus, 2016-12-07  

För att vara framgångsrik i en utvecklingsprocess så måste du förstå kundens behov på djupet, men idag hoppar många över kundperspektivet. Det menar Carina Rislund och Glenn Jonasson som nu ger ut boken ”Handbok i kundinvolvering”. Kundinvolvering handlar i grunden om att ta ”den andres” perspektiv och att alltid tänka behov före lösning, menar författarna. – Vårt viktigaste budskap är att kundens röst ska höras genom hela utvecklingsprocessen.

Var och hur vill äldre bo?

Äldrecentrum Nyheter, 2016-12-10  

Under de senaste 15 åren har frågan om hur äldre personer boende uppmärksammats i olika sammanhang. Syftet har varit alltifrån att få underlag för planering av boendealternativ för äldre, till att försöka fånga preferenser hos framtida brukare av äldreomsorg. 2015 startade Stockholms stad en utredning om hur behovet av bostäder för äldre ska tillgodoses i framtiden. I det uppdraget ingår att beräkna det framtida behovet av bostäder för äldre, att se vilka möjligheter som finns att tillgodose samt att föreslå olika boendeformer för äldre. Studien omfattar ett 30-tal intervjuer med personer som är 75 år eller äldre och som har hemtjänst upp till 25 timmar per månad samt en enkätundersökning riktad till ett urval personer mellan 75 och 85 år. Rapporten ska vara klar i maj 2017.

Äldreboende får övervaka korridorer

Datainspektionen Nyheter & Pressmeddelanden, 2016-12-12  
Datainspektionen har granskat kameraövervakningen på ett äldreboende och har funnit att övervakningen är tillåten, bland annat för att övervakningen är begränsad till korridorer, under vissa tider och inget material spelas in. Datainspektionen är nu klar med en granskning av kameraövervakningen på ett äldreboende. Det är första gången som myndigheten granskar kameraövervakning som sker inne på ett äldreboende sedan den nya kameraövervakningslagen trädde i kraft 2013.

Samverkan för patienter och brukares välbefinnande – Hemsjukvård, hemtjänst och primärvård

Inspektionen För Vård Och Omsorg Rapporter, 2016-12-13  

Under 2015 gjorde IVO en granskning av samverkan och informationsöverföring mellan hemtjänst, hemsjukvård och primärvård. Den aktuella tillsynen hade ett särskilt fokus på äldre med omfattande vård- och omsorgsbehov. Sammanfattningsvis visar denna att enskilda människor kan hamna i kläm när de får vård- och omsorg av olika verksamheter. En riskgrupp är äldre människor med stora behov av vård- och omsorg.

Kameror hos äldre funkade bra

Skövde Nyheter, 2016-12-19  

Projektet, där fem äldre i Skövde har fått prova att ha en kamera i sovrummet istället för att få besök av omsorgspersonal på natten, har slagit väl ut. Både de äldre, personalen och anhöriga är positiva.

— Det var lite teknikstrul i uppstarten och det gäller att hitta modeller där alla är trygga, säger Theres Sahlström. Personalen har kunnat lägga mindre tid på att förflytta sig. — Naturligtvis ser vi direkt att det har sparat väldigt mycket restid. Man är där man behövs.

Det blir dock inte så att de som har haft en kamera i sovrummet nu kan behålla den direkt.— För många frågor kvarstår för att göra det storskaligt. Vi är på god väg, men det är omöjligt att säga när vi har det här i full skala, säger Theres Sahlström.

Liknande satsningar pågår i många kommuner, bland annat i Skara.

Målet: sammanhållet stöd och rehabinsatser efter stroke

CEFAM Nyheter, 2016-12-21  

I takt med att allt fler kan räddas efter en stroke ökar behovet av rehabilitering och stöd. För att kunna återgå till ett så bra liv som möjligt ska insatser sättas in tidigt och vara sammanhållna. Om det är alla överens. Men verkligheten är ofta en annan. Ett problem i dag är att insatser upphör eller avstannar i olika delar av rehabkedjan. De allra flesta behöver någon form av rehabilitering och stöd. Men inte hela tiden, inte samtidigt och inte efter samma mönster eftersom olika personer har olika förutsättningar utifrån sin hjärnskada.

Bra strokerehabilitering ställer även stora krav på personalens kompetens. Strokegruppen erbjuder fortbildningar där teori och praktik varvas inom områden som: hjärntrötthet, kognitiva och perceptuella begränsningar, afasi, dysfagi och att uppmärksamma riskfaktorer.

Ny kunskap om hjärnan bekräftar att en skadad hjärna kan återfå förlorade funktioner i mycket större utsträckning än man tidigare trott. Och det finns stark evidens för att tidig, strukturerad rehabilitering har gynnsam effekt. I strokerehabiliteringen ingår att träna upp eller kompensera de funktioner som skadats, att lära sig nya sätt att göra saker på, att anpassa bostadsmiljön efter behov, att ingå i ett socialt sammanhang och inte minst att ge assistans och stöd i vardagen. Där är hemmiljön och arbetsplatsen viktiga.

Bättre samverkan när patienter skrivs ut från slutenvård

Kommunförbundet Skåne Socialtjänst, Vård & Omsorg, 2016-12-21

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss som innehåller lagförslag för att förbättra samverkan mellan kommuner och landstingens öppna hälso- och sjukvård och den slutna hälso- och sjukvården när patienter med behov av insatser från öppen vård och omsorg skrivs ut från sjukhus.

– Genom att öppenvården i både kommuner och landsting får såväl möjlighet som krav på sig att börja planera tidigt kan patienter med stora vårdbehov slippa att ligga kvar på sjukhus i onödan och få en bättre vård och omsorg. Det är bra för den enskilde, men också för att fler patienter ska kunna få vård på våra sjukhus och väntetiderna kortas, säger sjukvårdsminister Gabriel Wikström

Olika sätt att öka boendens välbefinnande inom äldreomsorgen

 2016-12-31

Magnusgården får priset ”Årets nykomling” i Nytida. Medarbetarna arbetar målmedvetet för att öka brukarnas välbefinnande och hälsa. Till exempel genomför brukare och personal ett lättillgängligt gymnastikprogram tillsammans och fikar efteråt med en frukt- eller grönsaksdrink, istället för traditionellt fika med kaffe och fikabröd.

På ett annat äldreboende, Hemskogens äldreboende i Sigtuna, får de som bor på demensenheten besök av barn från Helénes barnstuga, ett familjedaghem som drivs av Hélene Verver. En gång i veckan besök Helene och de sju barnen som hon har hand om, demensenheten.

Med sig har Hélene allt från papper, pennor, lekdeg och memoryspel som både barnen och de äldre roar sig med tillsammans. Äldreboendets personal har reagerat på att boende blir som andra personer, då de annars brukar sova hela dagarna.

Enligt verksamhetschefen på demensenheten, Adéle de Waard-Gidge, gör besöken de boende gott.

– Det ger en jätteglädje, de vaknar till liv. Man vill integrera med barnen, många har själva haft barn i den åldern, säger hon.

– Man vill umgås, det ger jättemycket. En stunds välbefinnande som stärker. Mötena ger otroligt mycket glädje

Språklig djungel i funktionshinderrörelsen

Dagens Samhälle Omsorg, 2016-12-16  

Det är inte enkelt att hänga med när föreningar inom funktionshinderrörelsen byter namn eller när det bildas nya ord. Senast ut är ”funktionsrätt”. Men orkar eller kan allmänheten förstå innebörden av alla nya ord? Kommer de att användas? Och vilka konsekvenser får den språkliga djungeln för funktionshinderrörelsen?  Handikappförbunden i Sverige vill börja använda ordet ”funktionsrätt”.  Organisationen betyder också namn till Funktionsrätt Sverige i maj 2017.
Handikappförbunden ser olika vinster med att införa ett nyord i svenska språket. De vill förstärka egenmakten och omsätta mänskliga rättigheter till praktisk handling. Handikappförbunden vill också ha ett gemensamt tolkningsföreträde, gemensam identitet och därmed även en starkare värdegrund. De eftersträvar att bli en politisk aktör som är mycket starkare än idag. I våra grannländer, till exempel i Norge heter den stora funktionshinderorganisationen Norges Handikapforbund, medan den stora intressepolitiska paraplyorganisationen i Finland har namnet Invalidförbundet. Medierna rapporterar dagligen om levnadsförhållanden och olika situationer som uppstår för en människa med en funktionsnedsättning. Vid sökningar i databasen Mediearkivet går det enkelt att utläsa att ordet handikapp lever starkt i svenska språket. Bara under år 2016 har medierna (dagspress) publicerat 2 556 artiklar med ordet handikapp. 3 447 artiklar i dagspressen innehåller ordet funktionshinder medan funktionsnedsättning nämns 5 167 gånger.

Webb-Utbildning i palliativ vård

Demenscentrum Senaste Nyheter, 2016-12-21  

Nästa år lanserar Betaniastiftelsen en avgiftsfri webbutbildning för vård i livets slutskede, så kallad palliativ vård. Utbildningen heter Palliation ABC och blir tillgänlig via Svenskt Demenscentrums utbildningsportal. God vård i livets slut är en rättighet som alla människor har oavsett sjukdom, bostadsort eller ålder. Enligt Socialstyrelsens riktlinjer ska detta vara den högst prioriterade vården. Men än är vi långt ifrån målet hävdar Johan Sundelöf, geriatriker och programchef vid Betaniastiftelsen:

Nyckelfri hemtjänst i Klippan

HD, 2016-12-19  

Gunnel Jansson, projektledare för nyckelfri hemtjänst berättar att de installerat strax under 500 lås hos brukare som har hemtjänst eller trygghetslarm. – Det är fantastiskt, det har gått över förväntan och installationerna har flutit på jättebra, säger Linda Danielsson en av låsadministratörerna. Ibland har det varit klurigt, gamla lås är lite svårare. Det finns många olika sorters lås som vi har bytt mot det nyckelfria låset. Låset som monteras på insidan av dörren öppnas och stängs av personalens telefoner. Enbart behörig personal kan låsa upp dörren genom hemtjänstens godkända mobiltelefoner. Brukaren använder sin hemnyckel som vanligt. Ungefär 97 procentav brukarna är positiva till de nya låsen säger man på Klippans hemtjänst.
Brukarens lås monteras ned och förvaras uppmärkta hos kommunen. När brukaren inte ska ha några tjänster från socialförvaltningen återställer man låset så som det var tidigare.
Nattpatrullen som kör på larm och insatser nattetid i kommunen är nöjd. Nu slipper den köra in till Åbyhem och hämta nyckel till den brukare som larmat. Istället kör den direkt till den som larmat och öppnar dörren med telefonen. Nattpatrullen sparar mycket körtid och brukaren får hjälp fortare.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *